Konsten att stupa vid målsnöret

7 september 2016.

Bilden från en framgångsrik verksamhet…vi var ju så nära att ändå lyckas. Men som bekant…nära skjuter ingen hare. 14199167_1075154862568300_6978480314125201975_nNu har det gamla lokstallet i Herrljunga blivit traktorgarage…rälsen brutalt riven till alla stallplatserna…spåret till högkajen där vi kolade så många ånglok är också skattat åt förgängelsen…Likaså vändskivan är på gång att skrotas inom kort om ingen köpare hör av sig…allt som påminner järnvägsverksamhet försvinner nu i rask takt.

För några år sedan var det full fart kring den framgångsrika verksamheten…men förutsättningarna kom att ändras till vår nackdel i flera avseenden. Försäljningen av lokstallet…byte av huvudman..och det faktum att vår verksamhet på senare år motarbetades aktivt av ordföranden vid en broderförening i Göteborg försvårade självklart vår verksamhet avsevärt i många och långa stycken.

Vi inom Västergötlands Ånglokssällskap gör en sista kraftsamling…dags att flyttstäda vid lokstallet Herrljunga. Våra gamla personal utrymmen städas ur…köket omklädningsrummet, dusch och toalett allt rengörs.

Nu är den sista hyran betald till ägaren och Västergötland ånglokssällskap har under 8 månader lagt ut cirka 127.000 kr på hyreskostnader och renoveringen av SJ B 1267 i tron att vi skulle kunna rädda verksamheten kvar i Herrljunga…men uteblivna uppdrag för vårt ånglok SJ B 1267 gjorde sitt och någonstans gick smärtgränsen…att bara ha utgifter gick ju inte i det långa loppet…när en av de större tänkta uppdragsgivarna att hyra loket hoppade av i juni månad så var vårt öde i lokstallet defenitivt..vi stod helt ensamma och klarade inte att lägga ut mer pengar…så enkelt var det.

De sista åren kan man sammanfatta. De varit mycket smärtsamma för oss aktiva vid Herrljunga lokstall. Ständigt pendlat mellan hopp och förtvivlan känt en slags utlämnande ensamhet där vi många gånger inte kunnat påverka utgången av olika beslut som i grunden ändå påverkat oss och vår verksamhet kraftigt. Till detta också genom åren lagt ner tusentals arbetstimmar åt våra tidigare uppdragsgivare och för den svenska museitågsbranschen…vi var defenitivt värda ett bättre öde…men den krassa ekonomiska verkligheten var obarmhärtig…jo så beslutet att avveckla i Herrljunga känns dubbelt sorgligt.

Trots våra svårigheterna har vi ända in i det sista levererat…driftsättningen av ångloket SJ B 1267 som stod färdig här 28 maj 2016 blev ”Grand finale”.

Vi har således varit en levande praktisk verksamhet ändå in i slutet…som sagt, det gör denna historia än mer tråkig och det känns på något sätt orätt…för den svenska museitågsbranschen behöver ju utvecklas…inte avvecklas. Men vi ger inte upp! Västergötlands Ånglokssällskap kommer trots allt finnas kvar och nu får vi se vad framtiden har att bjuda på.

Men oavsett…vi städar lokalerna innan vi lämnar dem för att ända vår verksamhet vid lokstallet på bästa tänkbara sätt…och därmed göra ett så hedervärt avslut.

En sista bild på lokstallet sedan lämnar vi över nycklarna till ägaren…sådär då var det över.

Published in: Okategoriserade on oktober 14, 2016 at 8:48 f m  Kommentera