Ett mångårigt arbete helt förgäves?

Torsdag 27 december 2012

Så är snart detta året slut också. Hur har detta jvg-museala året varit för mig då? Ja, man kan nog säga att det varit ett år som pendlat mellan hopp och total ovisshet. Vad pratar jag om då…jo, självklart den 8-åriga jvg-museala verksamheten i Herrljunga lokstall. Som de flesta känner till så är nu lokstallet till salu. Inom någon vecka får vi veta vem som får möjlighet att köpa lokstallet. En liten summering och en historisk bakgrund samt några personliga tankar till den nuvarande verksamheten och situation kanske därför kan vara på sin plats. Vill du kommentera i min blogg i detta ärende så är du varmt välkommen att göra det.

 

De första åren

 

Det var i oktober/november år 2005 som ett gäng ångloks-entusiaster med mångårig erfarenhet av ånglok fick idén att starta en järnvägsmuseal verksamhet i det gamla lokstallet. Lokstallet hade hyrts av dåvarande banverket, men nu skulle man upphöra med sin uppställning maskiner för banunderhåll i Herrljunga.

 

Vi tog kontakt med Sveriges järnvägsmuseum i Gävle för att inleda ett samarbete kring driftsättningen av det gamla avställda ångloket SJ B 1038 inför Järnvägen 150 år. Vi kunde snabbt konstatera att det fanns ett stöd från Sveriges Järnvägsmuseum för vår tänkta verksamhet. Vi fick nu möjlighet att flytta in i lokstallet. Men först behövdes en ganska omfattande interiör ordnings-ställning och enklare renovering av lokstallet. Här lade vi ner många timmar för att få lokstallet anpassat till vår nya verksamhet. Till detta transporterades också ångloken SJ B 1038 och SJ E 902 ner till Herrljunga lokstall.

 

Otroligt nog kom allt fler frivilliga till vår nystartade verksamhet. Vi kunde under våren 2006 glädjande konstatera att vi var ett 15-20 tal frivilliga hade anslutit sig i arbetet kring driftsättning B 1038. Under juli månad samma år så hade arbetet kommit så långt att det var dags att sätta loket under ånga. Allt gick bra! Efter provkörning så stod vi nu redo att medverka med ångloket på det stora jubileums-firandet i Gävle.

 

En positiv fortsättning

 

Efter den lyckade medverkan med ångloket SJ B 1038 så fanns det givetvis önskemål att fortsätta vår verksamhet i Herrljunga lokstall. Hösten 2006 så formades/bildades Järnvägsmusei vänner i Herrljunga. Flera andra normalspåriga järnvägsföreningar då bland annat Bergslagarnas Järnvägssällskap (BJs) och Nässjö Järnvägsmuseum (NJ) kom också att hyra in ånglok med personal från just Herrljunga lokstall. Året 2007 blev det än mer intressant för oss. Då kom Nässjö Järnvägsmuseum med sitt ånglok SJ A5 1545 till lokstallet. Tanken var att vi i samarbete med NJ skulle köra ångtåg på Kinnekullebanan. 

 

Resultatet blev fyra mycket trevliga dagar av öppet Hus i lokstallet och ångtågsresor mellan Herrljunga-Lidköping. Vi hade fått blodad tand…den nystartade verksamheten fungerade mycket väl. Fler och fler uppdrag åt både Sveriges Järnvägsmuseum och andra jvg-museiföreningar kom nu till stånd. Ett återkommande uppdrag för oss i Herrljunga var att medverka med SJ B 1038 vid Sveriges Järnvägsmuseum evenemang i Ängelholm. Flera andra normalspåriga järnvägsföreningar kom att använda hyra in ånglok med personal från just Herrljunga lokstall.

 

Under åren 2008 och 2009 gjordes flertal lyckade ångtågsutfärder både i Småland, Västergötland och Skåne. Samtidigt gjordes ett kontinuerligt arbete i lokstallet med driftunderhåll. En av de mer intressanta uppdragen genom åren var uppgiften att låta oss sköta provtryckningen och ångprovet inför driftsättning av det gamla beredskapsloket SJ E 902. Detta ånglok hade som bekant stått stilla sedan år 1971. En fantastisk känsla för oss alla i Herrljunga att se detta ånglok under ånga igen efter så många år i dvala. Man kan så här i efterhand utan vidare konstatera att tusentals timmar har lagts ner av frivillligarbete för att hålla denna livaktiga verksamheten i lokstallet igång. 

 

Från Banverket till Trafikverket

Under året 2010 förändras en rad saker för Sveriges Järnvägsmuseum. Banverket går upp i det nybildade Trafikverket. Vi förstår snart att det även innebär förändringar för oss i Herrljunga. I samtal mellan SJVM och oss i Herrljunga får vi reda på att tyvärr det inte finns ekonomiskt utrymme för att fortsätta hyra lokstallet. Det måste till någon annan lösning. I dessa samtal får vi också veta att Sveriges Järnvägsmuseum ser att vår verksamhet som mycket positiv och helst ser att verksamheten i nuvarande utformning blir kvar, fast med en annan huvudman.

 

En av de järnvägsföreningar som vi i Herrljunga samarbetat med genom åren är Nässjö Järnvägsmuseum. En som vi ser det, seriös aktör som varit lätt att samarbeta med i alla avseenden. När nu vi kom att byta huvudman så var därför valet av Nässjö Järnvägsmuseum helt naturligt. I treparts samtal kom vi sedan överens att NJ skulle ta över den järnvägsmuseala verksamheten i Herrljunga.

 

För Nässjö Järnvägsmuseum har det varit viktigt att utveckla praktiska kunskapen och arbetet kring ånglok. För oss i Herrljunga var det viktigt med en seriös huvudman med eget trafiktillstånd och organisation. På det här sättet vann båda parter på denna sammanslagning av de båda verksamheterna

 

Nässjö Järnvägsmuseum tar över

 

Vid halvårskiftet 2012 tog Nässjö Järnvägsmuseum över verksamheten från Sveriges Järnvägsmuseum i Herrljunga lokstall. Vi i Herrljunga var mycket nöjda att man tagit hänsyn och brytt sig om vår verksamhet. Som en av de första åtgärderna hämtades beredskapsångloket SJ E2 1092 från Torsby (Oleby) till Herrljunga lokstall. Till detta köptes också en gammal Co13-vagn som också transporterades ner till Herrljunga. Det blev en positiv rivstart i vårt samarbete med NJ. Omedelbart påbörjades jobbet med att driftsätta detta ånglok. I skrivande stund är E2 1092 i princip klart för provtryckning och ångprov.

 

Orosmoln

 

Samtidigt som vi nu påbörjat vår nystart så aviserade trafikverket att man avsåg att försälja lokstallet i Herrljunga. Självklart blev vi mycket oroade över detta. Vad skulle nu hända?

Än mer oroade blev  vi när en annan västsvensk normalspårig järnvägsförening plötsligt tar kontakt med Herrljunga kommun och Trafikverket med intresseanmälan att ta över lokstallet. Utan att nämna ett ord för oss eller NJ…förvisso har vem som helst rätt att ringa och visa ett intresse…men i det här fallet inte direkt schysst hanterat mot Nässjö Järnvägsmuseum. För oss frivilliga i Herrljunga kändes det hela som stort svek…då inte  bara mot NJ, utan egentligen mot hela den svenska museitågsbranschen…för så här gör man väl inte mot varandra inom museitågsrörelsen? Eller gör man det? Tänk tanken om det varit tvärtom att någon från NJ ringt den västsvenska kommun där denna förening verkar i samma ärende…ja tänk, hur skulle det se ut…här har den ansvarige som ligger bakom denna smutsiga hantering gått för långt…vi har vidtagit nödvändiga åtgärder genom Järnvägshistoriska riksförbundet JHRF.
 

 

Strax innan det gamla året är slut så får jag reda på att västsvenska jvg-föreningen som från början visat stort intresse att ta över lokstallet nu plötsligt hoppat av och inte lämnat in något anbud. Men för den skull är inte faran över får vi snart erfara. Dessvärre agerar samma person i en annan skepnad…nu jobbar han för en kommersiell jvg-aktör (tillika sammarbets-partner till samma västsvenska järnvägsförening som tidigare visat stort intresse) lagt ett bud.

 

Personen ifråga verkar inte sky några medel och med en sällsynt illvilja försöker han få bort vår ångloksverksamhet i Herrljunga.

Ska lokstallet utnyttjas kommersiellt måste det till stora ombyggnader/tillbyggnader med stora ekonomiska investeringar som följd den saken är klar. Som lokstallet idag ser ut går det inte att använda för exempelvis personvagns-underhåll. Lokstallet är helt enkelt inte ändamålsenligt och för litet med sina 18 meter långa spår under tak.

Skulle nu Nässjö Järnvägsmuseum möjlighet att köpa loss lokstallet kommer vår verksamhet bli kvar, det råder det inget tvivel om.

Men som sagt vad händer kortsiktigt om någon kommersiell aktör tar över lokstallet? Kommer vår jvg-museala verksamhet finnas kvar? Eller kommer den västsvenska jvg-föreningen (som från början visat stort intresse) att i sin tur att hyra av det kommersiella jvg-bolaget inom ramen för deras samarbete? Frågorna (både långsiktiga och kortsiktiga) från vår sida är självklart många.

Har vårt mångårigt frivilliga arbete inom den svenska museitågsbranschen varit helt förgäves? En sak är klar…vi frivilliga i Herrljunga som byggt upp nuvarande verksamhet är påtaglig oroade över den nuvarande utvecklingen. Men snart får vi veta…

 

 

 

 

 

Published in: on december 27, 2012 at 1:38 e m  Comments (3)